Allt känns så konstigt på något sätt. Helt plötsligt har jag t.om börjat gråta efter att ha haft sex, igen. Jag vet inte varför. (jo, undermedvetet vet jag ju) men jag förstår inte varför det kommer & går. Ibland är allt frid & fröjd, & ibland är det bara åt helvete.. Kanske inte helt åt helvete.. Men endå tillräckligt mycket för att jag ska känna mig så jävla panikslagen & undra när det är MIN tur. Min tur att må riktigt riktigt bra.

Det finns EN person jag kan tacka. EN person som jag älskar & aldrig vill släppa taget om. ALDRIG. A, du ger mig så sjukt mycket styrka. Så mycket vilja & så mycket trygghet. Du ger mig allt det där som jag behöver. Du finns där för mig, alltid. Det kvittar nästan vilken tid på dygnet & det kvittar vad vi gör. Behöver jag dig så finns du där. & det betyder allt för mig. Du betyder allt för mig <3
(ja, det finns andra jag älskar, & som betyder sjukt mycket för mig. Men ingen finns för mig som han gör. & jag vill inte att ni ska känna er utanför. Ni är mina bästa & närmsta kompisar, jag kommer aldrig att glömma vad ni har gjort/gör för mig. Ni är bäst :*)

Det finns så mycket att tänka på. Så mycket att säga & så mycket att göra. Men jag gör inget av det. Visst, jag tänker på det. Jag gör det nästan dagligen.. Men jag pratar aldrig om det, & jag vill aldrig att någon annan ska ta upp det. Eller, egentligen vill jag nog det.. men jag vill aldrig att dom ska veta. Det finns ingen som jag vill ska gå igenom detta med mig. INGEN! Jag vill inte att någon ska veta vad som verkligen hände, ellr hur jag kände. Jag vill inte gå in på några detaljer när jag pratar om det. Jag vill inte ens säga ordet! Jag kan inte säga ordet. Folk säger det, nästan dagligen. & visst, det hugger till lite att bara höra ordet.. Men det rör mig inte så mkt annars. Men jag kan verkligen inte säga det, kan inte skriva det. Det är som en spärr eller något.. Jag vet inte. Skitsamma.

Den värsta biten är förbi. Nu ska jag bara komma över det.

Tack, för att ni läser. Jag vill gärna ha kritik! Kommentera ffs!

Jag vill avsluta detta inlägget med en kärlekshälsning till min mamma. Jag älskar dig mamma, du är trots allt min mor. Jag kommer aldrig glömma allt du gjort/gör/försöker göra för mig. Du är en underbar mamma & jag hoppas att du innerst inne vet att jag vill kunna prata med dig. Men det är inte så lätt för mig. Någon dag kommer det. Jag älskar dig <3

Peace
/S