Jag kan inte riktigt hitta ro i min kropp. Jag saknar ett ställe som jag kan kalla mitt hem. Jag har ingenstans jag kan gå & känna "detta är hemma". & det är jobbigt som fan, jag känner mig vilsen. Jag har egentligen allt jag behöver (förutom ett jobb, gief plix?!). Men jag känner mig ändå som ett tomt skal. Som att någonting saknas, något stort. Jag vet inte riktigt var jag kan gå för att känna mig trygg & känna ro i kroppen. Jag har inte hittat hem än. Det enda stället som jag kan säga att jag känner mig trygg på är hemma hos Max. Men där kan jag ju inte vara alltid, även om det egentligen är så.

Jag saknar att sitta ute & tänka bara för tänkandets skull. Nu är jag bara tom. Så fort jag går ut för att sätta mig en stund i värmen så blir det tomt. Det händer egentligen varje gång jag är ensam. Ingenting. Bara tomhet. Jag känner mig väldigt sorgsen också, från ingenstans! jag gråter väldigt ofta av ingen orsak alls & jag börjar bli TRÖTT på det!

Jag bara önskar att jag visste, så att jag kunde fixa det. Men det är svårt.