STUPID!
Dumma dumma dumma natt. Idiot helvetes fitt rövhåls NATT!.
& varför ska jag vara så dum, så att jag gör saker som jag vet bara påminner mer om allt än vad det gjorde innan jag gjorde det? SKit samma, sjukt förvirrande, i know. Sjukt jobbigt att ingen (jag vågar inte fråga någon & utesluter därför alla) orkar med mig just nu. Att ingen (läs föregående parantes) vill lyssna på mitt lidande. Precis som att jag ska ha det så jävla mycket sämre än alla andra? NEJ! Det har jag inte. men jag skulle vilja prata om mina egna problem, precis som alla andra. Jag vill också kunna få utlopp för mina inre tankar, känslor eller whatever liksom.
Men ingen (läs första paratesen) förstår det. Ingen vill förstå? Fan asså. Jag är en fegis. EN FEG JÄVLA GRIS!
& jag är äcklig. Jag är ful. Jag luktar skit. Jag är inte värt NÅGONTING!. Jag borde inte ha några vänner. Jag borde VERKLIGEN inte ha en underbar pojkvän. Jag borde inte få ha min familj. Jag borde inte ha så många som bryr sig. Jag borde inte få ha det så "bra" som jag har det.
jag borde inte få leva.
jag vill inte leva.. Inte om livet går ut på att man ska vara glad, helt underbart lycklig, & sedan, efter 20 minuters total jävla misshandel (ja, det var en sorts misshandel, & jag är inte säker på att det var 20 min, men iaf.) så är livet inte längre värt något. För inte en sekund sen den 1 december 2006 har jag känt att "shit, livet sjukt underbart" INTE EN ENDA SEKUND!
Men för många gånger har jag bara velat lämna allt.
Alla känslor, alla minnen, alla drömmar, alla underbara människor. Bara velat lämna ALLT!
För ibland orkar jag inte mer. Orkar inte med allt som försigår i mitt jävla huvud. I mina jävla tankar. Allt är så jävla meningslöst.
Totalt jävla meningslöst.
Nej, jag vet att jag inte är ful mm, men jag känner så just nu, & då ska jag få skriva det. & förlåt för en väldigt "klagande" blogg idag. MEN JAG FÅR OM JAG VILL!
Tack & hej.
Peace
/S
& varför ska jag vara så dum, så att jag gör saker som jag vet bara påminner mer om allt än vad det gjorde innan jag gjorde det? SKit samma, sjukt förvirrande, i know. Sjukt jobbigt att ingen (jag vågar inte fråga någon & utesluter därför alla) orkar med mig just nu. Att ingen (läs föregående parantes) vill lyssna på mitt lidande. Precis som att jag ska ha det så jävla mycket sämre än alla andra? NEJ! Det har jag inte. men jag skulle vilja prata om mina egna problem, precis som alla andra. Jag vill också kunna få utlopp för mina inre tankar, känslor eller whatever liksom.
Men ingen (läs första paratesen) förstår det. Ingen vill förstå? Fan asså. Jag är en fegis. EN FEG JÄVLA GRIS!
& jag är äcklig. Jag är ful. Jag luktar skit. Jag är inte värt NÅGONTING!. Jag borde inte ha några vänner. Jag borde VERKLIGEN inte ha en underbar pojkvän. Jag borde inte få ha min familj. Jag borde inte ha så många som bryr sig. Jag borde inte få ha det så "bra" som jag har det.
jag borde inte få leva.
jag vill inte leva.. Inte om livet går ut på att man ska vara glad, helt underbart lycklig, & sedan, efter 20 minuters total jävla misshandel (ja, det var en sorts misshandel, & jag är inte säker på att det var 20 min, men iaf.) så är livet inte längre värt något. För inte en sekund sen den 1 december 2006 har jag känt att "shit, livet sjukt underbart" INTE EN ENDA SEKUND!
Men för många gånger har jag bara velat lämna allt.
Alla känslor, alla minnen, alla drömmar, alla underbara människor. Bara velat lämna ALLT!
För ibland orkar jag inte mer. Orkar inte med allt som försigår i mitt jävla huvud. I mina jävla tankar. Allt är så jävla meningslöst.
Totalt jävla meningslöst.
Nej, jag vet att jag inte är ful mm, men jag känner så just nu, & då ska jag få skriva det. & förlåt för en väldigt "klagande" blogg idag. MEN JAG FÅR OM JAG VILL!
Tack & hej.
Peace
/S
Din åsikt
Trackback