Kände en sådan underbar känsla när jag gick från bussen till skolan. Det är ungefär 5 minuters promenad. Allt är grönt i olika nyanser & man hör fåglar kvittra. Gick förbi ett fläderblomsträd. Åh vad det doftar gott! Kommer ihåg när jag var liten, minns inte om det var mamma eller någon annan, men iaf så gjorde vi egen fläderbloms saft. Så gott! Blev jättesugen på det. hehe. Iaf, när jag kände doften av fläder så var allt fullbordat, nu är det vår. Att det är superfint väder gör ju bara saken ännu bättre!

Jag älskar våren. Alltid känner man sig piggare & gladare. Man märker på människor runt omkring en att dom också blir det. Eller, dom flesta iaf.

Jag minns förra våren. Fy vad förvirrad & dum jag var. Jag brukar räkna våren mellan mars-juni. Jag blev ovän med min bästa vän, gjorde slut med pojkvännen (vilket jag INTE ångrar), hade ett "förhållande" med en kille jag egentligen inte tyckte om, träffade mitt ex (vilket ledde till att förträngda känslor kom fram), hade sex uppe i sthlm på en toalett. Ja. Ni ser ju själva, förvirrad & dum. Jag mådde inte alls bra då. Festade varje helg, utan undantag. Sov nästan inget alls, ändå gick jag i skolan. Jag bara var. Kände ingenting, visste ingenting. Jag gjorde inprincip vad andra ville att jag skulle göra, utan att säga ifrån. Jag hade ingen ro i kroppen, aldrig var jag ensam heller. Jag hade aldrig tid att tänka eller känna.

Men så kom maj, & allt förändrades. Då började jag istället njuta av att det faktiskt var vår. Alexander, min hjälte, fick mig att förstå att jag kanske skulle sakta ner några hekton.

För jag tycker faktiskt man ska njuta av våren. Våren är en fin årstid. Det är då alla förändrigar kommer. Finare väder, blommor & gröna träd, fågelsång, det blir sakta ljusare om dagarna. Ni förstår ju själva. Man ska njuta av dom 4 månaderna, för dom kommer inte igen förrän om ett år.

Jag tycker om våren :)